VÅRT EGO HAR TAGIT ÖVER VÅRA LIV

Utifrån våra livslögner och vår anpassningsförmåga skapas vårt ego som är våra roller i livet, detta innebär att vi genom vårt ego lever bara utifrån att få bekräftelse för vad vi gör, har och presterar. Egot är din referenspunkt, vilket innebär din självbild, din sociala mask och den roll som du spelar, den som lever på att vara omtyckt och accepterad av andra och att styra och kontrollera andra.

Vårt ego vågar inte uttrycka vem vi är och vad vi tycker, tänker och känner. Därför att det har behovet av att vara omtyckt och accepterad av alla andra i sin sociala omgivning, vilket innebär att det vi uttrycker är vad vi tror att andra förväntas av oss eftersom vårt ego lever av att vara bekräftad av andra, för att få känslan av att vara någon. Detta innebär att vi lever hela våra liv utifrån vad all påverkan anser. Vi har egentligen inga egna liv. Hela våra liv går ut på att vi försöker att anpassa oss till att vara som vår sociala omgivning anser att vi ska vara. Vilket innebär att vi lever hela vårt liv utifrån och in. Vi agerar hela livet utifrån vad andra, tycker, tänker och känner. Vi söker hela tiden godkännande från andra för att bli omtyckta och bekräftade. Detta i sin tur innebär att vi hela tiden blir beroende av yttre saker vi påverkas av allt som sker utanför oss själva.

Vårt ego kan även känna ett behov av att styra och kontrollera och att ha makt, att vara någon, genom sitt yrke eller utbildning, titlar, diplom, examen, pengar, utmärkelser, att veta bäst, att vara expert, göra sig synlig på olika sätt och genom att äga " statusprylar" och människor.

När hela vår trygghet består i att få bekräftelse för vad vi gör har och presterar, så innebär detta att vi inte känner någon egen inre grundtrygghet, vi är bundna av någon eller något för att vara någon. Vi kommer att fortsätta att vara bundna till händer och fötter tills vi vågar leva ut den vi egentligen är i ord, tanke, känsla och handling. Låter vi bundenheten till andra människor och till det materiella ta över våra liv så har vi inget eget liv vi lever bara av att äga något eller någon. Att äga är ingen frihet. Genom att ge upp vårt behov av att äga. Då blir vi fria. Egot har svårt att se andra gå sina egna vägar, eftersom vi själva har svårt att gå vår egen väg. Den är blockerad i sin struktur och i sitt eget sätt att utvecklas. Den vet inte vad den vill, därför går den samma väg som alla andra, då egot är så blockerad av sin egen rädsla för vad andra ska tycka.

När vi agerar hela livet efter att försöka att tillfredsställa vår längtan efter en inre trygghet och en inre frihet utifrån vårt ego så vi fortsätter vi att fylla på vår tillvaro med yttre attribut och symboler såsom bilar, hus, pengar och kläder vi fortsätter att leva utifrån och in istället för inifrån och ut.

När vi söker efter frihet och trygghet i yttre attribut och symboler kan vi aldrig hitta den, det är en illusion att söka frihet och trygghet i yttre attribut och symboler. Detta innebär att vi alltid kommer att vara otrygga. Yttre attribut och symboler är förgängliga, de kommer och går, detta skapar ängslan, rädsla samt osäkerhet eftersom du byter bort ditt sanna jag mot symboler slutar detta ofta med att vi känner en stor tomhet inombords. Sökandet efter trygghet, säkerhet samt visshet är en bindning till det som vi vet det kända vad är det vi vet ? Det vi vet är det förflutna ett fängelse av gamla betingelser i detta finns ingen utveckling, detta innebär bara stagnation. När du lever i visshet låser du fast dig i gamla mönster, du förlorar flödet, kreativiteten, spontaniteten du blir till ett stelt mönster. Vi blir fångar i hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan, dysterhet samt depression och ångest.

Egot hjälper oss att strukturera och begränsa vår värld för att vi lättare ska kunna förtydliga och förstå den. Egot skyr det okända och ovisshet samt förändringar och kan väl på så sätt liknas vid en stockkonservativ äldre herre, i stormhatt och kravatt, med ständiga kommentarer om hur mycket bättre det var förr.

Som egots opponent utnämner jag själen som är ditt sanna jag, det som är större än egot och en del av allt som är. Själen skyr till skillnad mot egot inga förändringar och söker så småningom, när strukturen blivit alltför snäv hittar själen vägar ut ur det kända och invanda.

Själen blir rebellen, revolutionären, som utmanar ordningen genom att, alltid kräva sin rätt att få vara och uttrycka sin sanna natur. Att bli påmind om själens expanderande och frihetsälskande existens innebär alltid någon form av kristillstånd, inte minst för att vårt ego strider på liv och död varje gång dess struktur hotas. Ändå är det alltid egot som förlorar, eftersom egot bara är en del av det komplex vi kallar människan,

Den konservative och rebellen har ett märkligt men logiskt förhållande; de spelar ett ständigt utjämnade och balanserande spel för att göra dig till den komplexa människa du är. Båda har de såväl konstruktiva som destruktiva egenskaper, och det är du som hanterar effekterna av deras framfart. Ordning och kaos i ett liv är cykliskt och det kanske är något att lägga på minnet. Att bygga upp och bryta ner livsmönster och strukturer är något vi gör hela tiden, i större eller mindre sammanhang. Ibland märker vi det med all önskvärd tydlighet, medan vi ibland bara känner en fläkt av effekten.

Du behöver ditt ego för att överleva i det yttre konsumtionssamhället men du behöver bara den delen av egot som bearbetar information. Resten av egot avskärmar dig från insikt och glädje. Du måste gå utöver ditt ego och hitta ditt sanna jag. Ditt sanna jag är den föränderliga, djupaste delen av dig själv. Den är vis, kärleksfull, trygg och fylld av glädje. Intellektet är viktigt i den yttre världen men intuitionen är ännu viktigare. Du har hela livet förväxlat verklighet och illusion. Verklighet är att inse att du är gudomlig. Illusion är din yttre värld. Denna förväxling är skadlig för dig. Du längtar efter illusionen av trygghet i stället för själva tryggheten, som finns i ditt sanna jag som insikt och kärlek.

Kärlek är frihet. Vad är frihet? Frihet är att vara den vi är i grund och botten, att leva utan att söka accepterande från andra. Du ger andra kärlek genom att ge dem friheten att leva sina egna liv, genom att tillåta dem göra sina egna val, ta eget ansvar och ta hand om sina egna konsekvenser. Du ger dig själv kärlek genom att ge dig själv friheten att leva ut ditt eget liv på ditt sätt och ta ditt eget ansvar och dess konsekvenser.

Allt är kärlek. Med kärlek kommer förståelse. Med förståelse kommer tålamod. Och därefter stannar tiden. Och allting är nu. Verkligheten är nuet. Att uppehålla sig i det förgångna eller i framtiden orsakar smärta och sjukdom. Tålamod kan hejda tiden. Kärlek är det yttersta svaret. Kärlek är inte en abstraktion utan en påtaglig energi, eller ett spektrum av energier, som du kan skapa och hålla kvar inom dig. Var bara kärleksfull. Då börjar du att beröra ditt sanna jag inom dig. Känn dig kärleksfull. Uttryck din kärlek. Kärlek löser upp rädsla.

Du kan inte vara rädd när du känner kärlek. Eftersom allting är energi, och kärlek omfattar alla energier, är allting kärlek. När du är kärleksfull och orädd kan du förlåta. Du kan förlåta andra och du kan förlåta dig själv.

Du börjar se ur det rätta perspektivet. Skuld och vrede är åter speglingar av samma rädsla. Skuld är en subtil vrede som riktas inåt. Förlåtelse löser upp skuld och vrede. De är onödiga, skadliga känslor. Förlåt. Det är en handling i kärlek. Stolthet kan komma i vägen för förlåtelse. Stolthet är en av egots yttringar. Egot är det övergående, falska jaget. Du är inte din kropp. Du är inte din hjärna. Du är inte ditt ego. Du är större än allt detta.

Om vi inte känner att vi inte är någon, genom att andra människor tycker och tänker åt oss, då handlar det om att vi ska börja tänka och känna efter, hur vi vill leva, vara och agera utan att vara rädd för att andra ska ogilla oss.

För att finna svaret så handlar det om att söka inom oss. Genom att börja leva inifrån och ut. Vi kan aldrig tillfredställa en inre längtan med yttre medel. Utan det handlar om att uppfylla denna längtan inom oss.. Jag vill påstå att ingen annan människa kan säga: "Detta är du". Du kanske kan försöka anpassa dig till den bild andra har av dig men när allt har skalats bort, vem är du då i själva verket ?

Det är viktigt att vi först identifierar oss själva, inte i förhållande till vår omgivning utan i förhållande till oss själva. Det är viktigt att veta vem vi är. Du kanske tror att du vet det, därför att människor har en tendens att identifiera dig med din roll, din mask och vilka saker som du omger dig med.

Många människor som lever idag har mer pengar och prylar än deras förfäder någonsin vågade drömma om. Vi reser kors och tvärs över jorden för att söka annorlunda upplevelser och nya kulturer. Vi har tillgång till visdom och livserfarenhet från tre tusen religioner. Men ändå saknas något. Vi i västvärlden vet mycket om mänskligt beteende genom psykologin och en hel del om universum genom vetenskapen. Men när det kommer till att gå på djupet med frågor om andlighet och själen då står vi oss slätt.

Människan har ett grundläggande behov av att nå den grad av självkännedom där man säkert vet vad det är som driver en, var vi kommer ifrån, vad man skulle vara beredd att dö för. Det gäller att komma till en insikt vad det innebär att leva för mig, vem jag vill vara och vad jag verkligen vill göra och uppnå i mitt liv och sträva mot det.

Det handlar om att börja reflektera och stanna upp och känna efter för att komma till en insikt över våra liv och bromsa i tid så att vi inte bara låter våra liv rinna ut i sanden, detta genom att komma till en insikt om vem du egentligen är och vad du verkligen vill göra med ditt liv, annars kommer du vid ett senare tillfälle i livet, ångra varför du inte stannade upp någon gång i ditt liv, för att känna efter om det verkligen är det här som är livet, där allt snurrar på utan att DU tänker på vad du verkligen vill göra, uppnå samt vara i ditt liv.